Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm..

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

Syftet med denna uppsats är att studera hur utvalda läroböcker i engelska för grundskolan uppfyller läroplanens krav på jämställdhet och likabehandling samt hur förekomsten är av respektive kön, av människor med olika utländsk bakgrund, sexuell läggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra läroböcker i engelska för år 9, där såväl bild som text granskades. Resultatet visar att den värdegrund som skolan ska förmedla enligt gällande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom läromedlen. Religion, sexuell läggning eller funktionshinder omnämns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

Sexualitetens och den sexuella hälsans betydelse för människans välbefinnande är väl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte får den hjälp de önskar av sjukvården gällande sexuell hälsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

Bakgrund: Sexualitet spelar stor roll för hälsa och välbefinnande och då en sjukdom är färdigbehandlad kan sexuell dysfunktion finnas kvar som en följd av den tidigare sjukdomen. Sexuell dysfunktion innebär att sexualiteten inte fungerar tillfredsställande och kan vara upplevda, förväntade eller negativa förändringar. Sexualitet har visat sig vara något som sjuksköterskor har svårt att prata med patienter om och som följd dokumenteras det lite i ämnet.Syfte: Syftet var att beskriva sexuell dysfunktion vid olika somatiska sjukdomstillstånd.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes och 14 kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Deduktiv metod användes vid sortering av data. De valda rubrikerna var NANDA:s kännetecken för omvårdnadsdiagnosen Oro över egen sexualitet.Resultat: Litteraturstudiens huvudfynd var hur vanligt förekommande sexuell dysfunktion faktiskt var.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs.

Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna.

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra resultaten vid mätning av motorisk och sensorisk ögondominans med hjälp av ett test ur vardera kategori, för att undersöka om dessa ger samma resultat och därför kan anses likvärdiga vid mätning av ögondominans. Metod: Två olika dominanstest utfördes på 30 stycken testdeltagare i åldrarna 21-32 år vilka alla hade samsyn och balanserad visus mellan ögonen. +1D test användes för att mäta den sensoriska dominansen (ögonprevalensen) och håltestet användes för att mäta den motoriska dominansen. Dessa test valdes då de är frekvent använda bland optiker idag, och då deras utförande kräver minimalt med utrustning.Resultat: 73,3% av deltagarna uppvisade samma dominans enligt båda testen, 13,3% uppvisade olika dominans vid mätning av båda testen och resterande 13,3% uppvisade dominans för håltestet men icke dominans för +1D testet.Slutsats: Jämförelsen mellan håltest och +1D test visade en korrelation på 73%, varför de kan anses vara statistiskt korrelerade. Denna höga korrelation medför att dessa två tester därför kan anses jämförbara vid mätning av ögondominans. .

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts.

Uppsatsens syfte har varit att belysa hur socialsekreterare iutredningssammanhang kan bidra till en hälsobefrämjande sexuell hälsaför ungdomar. Genom studiens frågeställningar har ambitionen även varitatt synliggöra vilket utrymme som ämnet sexuell hälsa ges iutredningssamtal med ungdomar. Empirin bygger på semistruktureradeintervjuer med sju socialsekreterare, som arbetar i fyra olika kommunermed utredning av barn och ungdomar inom socialtjänsten. De teoretiskaverktyg som vi använt för att analysera, är valda efter en tematisering utavempirin, studien har därmed en induktiv forskningsansats. De teoretiskaverktyg som analys och resultat bygger på är risk, prevention ochgräsrotsbyråkrati.